Småländska specialiteter | Glasriket

Småländska specialiteter

Isterband

Isterband är en lättrökt, "grovkornig" korv, ofta med syrlig smak. Den innehåller bland annat fläskkött, korngryn och potatis. Kötthalten är 25-35%.[1] Den förekommer i det svenska köket i olika varianter, bland annat som småländska isterband, och serveras stekt med exempelvis dillstuvad potatis och inlagda rödbetor. Isterband var förr i tiden, främst i södra Sverige, mycket populärt på julbord och smörgåsbord. Västgötska isterband är mer eller mindre syrliga och ofta hårdare rökta än de småländska. Variationerna är dock stora, både för torkade och rökta isterband, vad gäller syrlighet, fetthalt/kötthalt och sälta.
Isterband är alltid en korv med en viss syrlighet och det ursprungliga sättet att få fram denna syrlighet var att låta de färdigstoppade korvarna hänga ovanför vedspisen och torka, varvid de naturligt förekommande mjölksyrabakterierna i korven förökade sig och bidrog till den syrliga smaken. Charkuterifabrikerna idag kan få fram denna smak på andra sätt. Isterbandet är oftast gjort på fläskkött och alltid utdrygad med potatis eller gryn, eller bådadera. Oftast är det korngryn i isterbandet men även risgryn är vanligt. Havregryn kan förekomma i vissa recept. Numera är det sällsynt med isterband som bara innehåller potatis. Orökta isterband kallas för "torkade" och dessa finns att köpa av olika fabrikat åtminstone i Småland, som kan betraktas som hemorten för denna korvsort. Isterband lär vara den enda genuint svenska korvsorten utan motsvarighet i andra länder.
Isterband är en korvsort, som framställes av nötkött, fläsk och kokt potatis eller förvällda korngryn samt ev. buljong. Potatismjöl skall icke ingå i den vara som säljes under namnet isterband. Högsta tillåtna vattenhalt är 60%. Massan stoppas på medelvida svinskinn. Korven saltas och torkas vanligen men förekommer också som korttidsrökt. Den användes mestadels som varmrätt, ibland som smörgåsmat.
En märklig omständighet är att ordet "isterband" inte förekommer i Svenska Akademiens Ordbok, trots att det är en vanlig korvsort och numera spridd långt utanför Smålands gränser.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Isterband

Ostkaka

Ostkaka är en svensk maträtt och dessert med anor från 1600-talet. Den är baserad på ostmassa som gräddas i ugn och huvudingredienser är mjölk, vetemjöl och ostlöpe. Ostkaka har föreslagits som officiell nationalrätt för Sverige i en riksdagsmotion 2004 av centerpartisten Margareta Andersson. Ostkaka tillverkas genom att mjölk ystas med ostlöpe och ostkakans speciella konsistens uppstår när kaseinet i mjölken koagulerar. Den äldsta och kanske mest kända ostkakan är den småländska. En annan känd är Hälsingeostkakan från Hälsingland. Dessa båda ostkakor skiljer sig åt i såväl recept som servering.

Historia och tradition
Förr när det vankades storkalas i Småland bidrog varje gästande familj med en maträtt. Då var det vanligt att någon familj hade med sig ostkaka, för det innebar status samtidigt som den räckte till många gäster. Ett sådant kalas skildras i Astrid Lindgrens Emil i Lönneberga.
Enligt den småländska traditionen börjar man alltid äta ostkaka från mitten. En teori till det är att man förr bakade i en kopparbunke med beläggning av tenn. Blev det sprickor i tennet så blandades ostkakan med den giftiga kopparn. Då fick de finare gästerna i alla fall inte i sig så mycket av giftet. Andra menar att det är för att ostkakan är krämigast i mitten och lite torrare och mera bränd i kanterna, vilka sparades till barnen och tjänstefolket.

 

Småländsk ostkaka med jordgubbssylt och grädde
Småländsk ostkaka brukar förutom huvudingredienserna innehålla: sötmandel, bittermandel, ägg, grädde och strösocker. Den är grynigare i konsistensen än Hälsingeostkakan. Ostkakan äts ofta ljummen med sylt och vispad grädde, men kan även ätas med till exempel mjölk eller glass.