Rosdalas historia

Rosdala Glasbruk blev byggnadsminnesmärkt 2000 tack vare den kulturhistoriskt mycket välbevarade miljön med många gamla byggnader. Hyttan vi ser idag byggdes 1966 som den tredje i Rosdala. Tillverkningen i hyttan är idag nedlagd. Det pågår dock glasblåsning i den gamla smedjan på hyttområdet. Ugnen från den gamla hyttan som byggdes 1900 finns i dag bevarad tillsammans med en rad andra föremål och maskiner i brukets museidel.

Glasbruket grundades 1895 av Oscar Carlström och Karl Peterson. De båda hade redan tillsammans med ytterligare delägare startat upp glasbruket Björkslunda som senare blev Björkshults glasbruk. I Rosdala köpte de in gården Nöbbeled Skallargård på 171 tunnland och lokaliserade det nya bruket till bäcken. Den första hyttan uppfördes i trä. Hyttan fick direkteldad ugn med fyra deglar, sliperiet fick plats för tio slipstolar och tillverkningen kunde sätta igång. 

Redan efter ett år hade de först ägarna så ont om pengar att driften fick läggas ned. 1899 köptes bruket av dansken Fredrik L. Hey som även hade stora intressen i danska glasbruk. 1935 blev bruket åter svenskt när dåvarande disponenten Theodor Nyrén tog över bruket.         

Ny hytta redan år 1900
Glasugnen i den första hyttan visade sig vara dålig. En helt ny hytta började byggas våren 1900 och stod färdig i september samma år. Den nya hyttan byggdes lite längre upp på bruksområdet. Den hade gasverk för att få bättre värme i ugnarna. Den gamla hyttan blev istället glasmagasin. Redan i februari 1900 hade det första sliperiet brunnit. Ett nytt uppfördes på en ny plats.

Glaskunskap från andra länder
Från början var många av både glasblåsare och slipare vid Rosdala tyskar. Det var ont om svenska skickliga glasblåsare vid den här tiden. Många andra glasbruk som hade startat drog arbetskraft och det var inte länge sedan de tyska glasarbetarna vid Kosta hade börjat lära upp de svenska bondsönerna i yrket. När Hey köpte Rosdala 1899 anställdes disponent Edmund Röder som ledare. Han var tysk och hade jobbat vid danska glasbruk. Genom sina kontakter i Tyskland skaffade han också arbetskraft därifrån.  

Produkter
Under första världskriget blev karbidlampor en stor produkt. Redan tidigt i brukets historia kom man att inrikta sig mot lampglas i olika former, vilket kom att bli Rosdalas specialitet. Den stora försäljningökningen av lampglas under 1900-talets första årtionden hänger ihop med att det var under denna period som Sveriges landsbygd började elektrifieras. Än idag förekommer glasmålning och bränning av lampskärmar här i liten skala.   

Namnet Rosdala
När det nya bruket höll på att bildas var grundarnas båda fruar en dag på väg ner till Norrhult för att titta närmare på sin blivande hemort. De stannade uppe vid Skeda på ett backkrön och såg ner över dalen. Då de fick se en blommande rosenbuske där vid vägkanten blev de fort ense om att namnet på det nya glasbruket skulle bli Rosdala.