Studioglas historia

Kreativ frihet och stimulerande arbetsmiljö stod högst på önskelistan, när de tre glasblåsarmästarna Mikael Axenbrant, Håkan Gunnarsson och Leif Persson bestämde sig för att öppna sin egen glashytta. Det var starten för Studioglas Strömbergshyttan 1987.

Håkan, Leif och Mikael – tre mästare, tre temperament, tre viljor - men med en gemensam idé.

Alla hade de arbetat på de stora välkända glasbruken i många år, men en dag fanns tanken på att göra något nytt. Att få starta en egen hytta, där de kunde arbeta mer efter eget huvud i mindre skala och mer manuellt med avancerade glasblåsningstekniker.

Våren 1987 satsade de friskt och köpte en fastighet i Strömbergshyttan. I flera månader gick all ledig tid – kvällar och helger – till att renovera och bygga upp hyttan. Slutligen tog de steget fullt ut och sa upp sig från sina arbeten för att börja sköta sin egen hytta på heltid. Med sig i bagaget hade de en stor beställning på glas, som skulle komma att hjälpa dem igenom den första hårda tiden, medan de etablerade sig.

Den 21:a november 1987 blåstes äntligen det första glaset på Studioglas Strömbergshyttan. En lyckosam slump förde samman killarna med Anna Örnberg redan vintern 1987 – då en ung textilformgivare som aldrig tidigare arbetat med glas. Samarbetet fick alltså börja med en lärotid, då de tre mästarna delade med sig av sina kunskaper och visade glasets möjligheter. De undvek att prata om vad som var "omöjligt". Resultatet blev oväntat…
De starka färger och konstiga figurer som Anna så småningom ritade möttes milt sagt med viss skepsis från killarna. Det blev flera heta strider på hyttgolvet mellan de muttrande mästarna och den envisa - om än stundom förtvivlade – formgivaren. Ja…ni vet ju redan att de inte gav upp. Det var blod, svett och tårar, men någonstans på vägen fann de varandra och utvecklade tillsammans det som sedan blev hyttans speciella profil – färgstarkt, lekfullt och egensinnigt glas.

Idag är Studioglas en del av Bergdala Studioglas och man verkar på Bergdala glasbruk där idéerna och traditionerna lever vidare.